Hoten mot ett fritt internet hotar även hbt-rörelsen

Piratpartiets Anna Troberg: Nätet har gjort det lättare för sexuella minoriteter i Sverige

När jag var tonåring fanns det en känd bög i Sverige: Jonas Gardell. Utomlands fanns Elton John. Några av oss hade våra misstankar om George Michael, men det var allt.
Flator var det ännu sämre ställt med. Det fanns inte en enda känd flata i landet. Det tisslades och tasslades om vissa och vi som var lite mer intellektuellt lagda visste att Birgitta Stenberg hade haft en intressant ungdom. Därför var också vissa sidor i hennes självbiografiska böcker alltid söndertummade om man lyckades få tag på dem på biblioteket.
Men vi flator fick snällt vänta till 1993 när Cindy Crawford rakade kd lang på Vanity Fairs omslag för att få oss lite öppet pirr till livs. Och det var inte förrän 1996 när Eva och Efva gifte sig som vi fick en ordentligt folklig förebild på hemmaplan.
När jag berättar det här för dagens tonåringar tittar de misstroget på mig. Det jag säger låter uråldrigt, men jag är bara trettiosex. Jag misstänker att jag delar erfarenheter med de som är tio år äldre än jag, men hoppet till de som är tio år yngre är enormt. Tack vare internets intåg ser livet i dag mycket annorlunda ut för alla, speciellt för oss som på något sätt sticker ut.
I dag är ingen tonåring så desperat efter förebilder att man antar att alla kvinnor med hockeyfrilla är flator. Dagens tonåringar vet bättre. Ingen måste åka till grannstaden för att kanske hitta en halvsleezy gaytidning i en lika halvsleezy tobaksbutik.
Dagens nyfikna tonåringar kan lätt hitta den information de söker efter. Ingen, oberoende av var man bor, tvingas känna sig ensam med funderingar kring sin sexualitet. På nätet finns det många bra diskussionsforum, communities, bloggar och Facebook-grupper där man kan hitta likasinnade.
Detta förutsätter dock ett fritt internet och dessvärre befinner sig det fria nätet under ständig attack. FRA-lagen gick igenom och är en integritetskränkning som drabbar oss alla. Än värre är den för redan utsatta. FRA:s alldeles egna version av PUL (Personuppgiftslagen) tillåter inte bara att man samlar in information om individers sexualitet, den tillåter dessutom att man säljer informationen vidare till andra länder. Detta sker samtidigt som vi vet att Sverige regelmässigt skickar tillbaka homosexuella till länder där de riskerar dödsstraff.
Det finns starka strömningar som vill förbjuda vår rätt att vara anonyma på nätet. Om Datalagringsdirektivet implementeras kommer information om vem, när och var vi ringer att lagras. Det finns dessutom en risk att man kommer att börja lagra och spara alla våra googlesökningar i två år.
Vi vet hur det påverkar människor. Sedan man i Tyskland började lagra liknande information, uppger en stor andel av tyskarna att de undviker att ringa känsliga samtal till präster, psykologer, äktenskapsrådgivare. Det vore naivt att tro att det inte också skulle påverka hbt-personers vilja att söka information.
Så vill Piratpartiet inte att det ska vara. Inte i världen och inte i Sverige. Redan nu hjälper vi bland annat demokratiaktivister i Iran att kommunicera anonymt via nätet. Runt om i världen finns det många hbt-aktivister som behöver samma stöd. Det skulle betyda mycket för mig personligen om vi fick möjlighet att till exempel hjälpa hbt-aktivister i Vitryssland på samma sätt.
Piratpartiet är ett fokusparti. Vi har valt att fokusera på integritet, kultur och kunskap. Beroende på vem man frågar tangerar hbt-frågor våra fokusområden olika mycket, men jag vill anlägga en mer mänsklig aspekt på det hela. Piratrörelsen och hbt-rörelsen har en hel del gemensamt.
Som vice partiledare för Piratpartiet reser jag runt och träffar många människor. Piratpartiet är fyllt av människor som inte passar in i normen. Vi har inte halkat genom livet på ett bananskal av popularitet. Vi vet hur det är att sticka ut. Vi är nördar, bögar och flator, transsexuella, intersexuella, folk med alla möjliga hudfärger och ursprung. Vi är för långa eller för korta, för smala eller för tjocka, för unga eller för gamla. Vi stammar, pratar för mycket eller för lite, för högt eller för lågt. Vi har till och med en och annan ärkehetero som lever glatt svenssonliv, men vi stirrar oss inte blinda på skillnaderna mellan oss. Vi ser till det vi har gemensamt.
Vi har alla funnit vår plats i tillvaron genom internet. På nätet får vi vara de fantastiska människor vi alltid varit, men aldrig tidigare fått tillfälle att visa upp. Det bästa är att det självförtroende vi bygger upp på nätet följer med oss ut i världen utanför nätet. Det gör också de vänskapsband vi knyter online. Insikten om att vi inte är ensamma och om att vi har ett värde i oss själva har gjort oss redo att våga kräva vår plats i världen. Utan internet hade de flesta av oss suttit kvar tysta i ett hörn och låtit världen snurra vidare utan vår medverkan. Tack vare nätet befinner vi oss nu i händelsernas centrum. Vi styr våra egna liv och vi har ett finger med i spelet om hur världen ska utvecklas.
Piratpartiet vill att alla ska ha möjlighet att finna sig själv och andra med hjälp av nätet, utan rädslan för att det man gör registreras och lagras. Alla, oavsett kön, sexualitet, hudfärg, ursprung, handikapp, ålder eller politisk åsikt, har rätt att kommunicera och söka information fritt och utan insyn.
Internet måste räddas och Piratpartiet står redo på barrikaderna.
Anna Troberg
Vice partiledare Piratpartiet

Rättsstatshaverier

Hej alla,

det har varit ett litet tag sedan jag skrev. Måndagsbrev på torsdag är lite ovanligt. Vi är i full färd med att planera vår största närvaro på politikerveckan i Almedalen någonsin.

Vi är mer närvarande än vanligt, som vanligt. Men just i år har vi mer närvaro än någonsin. 20 personer från partiet i officiell delegation med lila kläder, 13 personer från ungdomsförbundet, plus ytterligare ca 15 som tar sig dit för egen maskin. Tre event, ett tält, foldrar, närvaro i paneler och generellt en stark närvaro. Almedalsveckan börjar på lördag, i övermorgon.

Men innan den börjar vill jag ge lite nya argumentationstips, och det handlar om rättsstaten. Sedan mitt förra nyhetsbrev (mindre än två veckor sedan!) så har justitieminister Ask introducerat följande:

Retroaktiv lagstiftning, det vill säga, lagar som gäller före de stiftades.

Slopad rätt att överklaga domar, det vill säga, i en redan obefintlig rättssäkerhet får du ingen chans till upprättelse.

Du tvingas betala för kränkningar mot dig själv: en misstänkt tvingas betala kostnaden för tvångsmedel som används mot honom eller henne mot sin vilja (!!).

Inget av detta är acceptabelt i en rättsstat. Särskilt den sista sätter oss i sällskap med Kina och Iran.

Detta har hänt bara de två senaste veckorna. Jag rekommenderar mitt inlägg Askbingo för att få en översikt över hur mycket av rättsstaten som faktiskt har monterats ner under den här mandatperioden.

Det räcker egentligen att ta upp ovanstående som argumentation när man pratar med vänner och bekanta om vad som händer nu (och det är viktigare än någonsin att man gör det). Men jag tänkte ändå pusha för att man kan rösta pirat av väldigt många olika anledningar, beroende på varifrån man kommer politiskt.

Jag har hittills skrivit om ett pragmatiskt högerperspektiv, ett principiellt vänsterperspektiv och ett principiellt högerperspektiv. Senare idag postar jag den sista av kombinationerna på min blogg. Beroende på vem man pratar med, så fungerar någon av de fyra. Piratpolitik är ju inte vänster-högerbundet och fungerar i båda sammanhangen. Vi för in en ny dimension i politiken, precis som Miljöpartiet gjorde en gång i tiden. (Och arbetarrörelsen på sin tid, och liberalerna på sin.)

Missa inte heller Anna Trobergs debattartikel "Sluta behandla Internet som ett laglöst land!" som ger massor av bra träning i hur man argumenterar för piratfrågorna.  Man kan också titta på min senaste keynote, från Amsterdam, där jag ger lite historiskt perspektiv på det som händer nu: där finns också mycket bra argumentation.

Vi måste vinna röster ett samtal i taget, en argumentation i taget. Var och en av oss behöver prata med vänner och bekanta. Det där är bra startpunkter.

Både Anna och jag kommer att skicka flera nyhetsbrev från Almedalen nästa vecka och berätta vad som händer. Hörs då!

Rick

Otrevligt Facebook-program lockar med lättklädda tjejer.

Under den gångna helgen har tusentals Facebook-användare fått ett meddelande med texten ”Distracting Beach Babes” samt en länk som gör att man aktiverar en otrevlig applikation på sajten. Applikationen ber om att få tillgång till användarens profil samt om möjligheten att skicka meddelanden till vänner. När den väl har installerats instruerar den användaren att ladda ner den senaste versionen av FLV Player, men den länk som tillhandahålls leder istället till ett skojarprogram som visar en verktygslist i Internet Explorer, trycker fram webbannonser och länkar till andra tråkigheter.

Nu har inte jag kollat Internet Explorer och kommer aldrig att göra det heller.

Håller mig till min kära Firefox!

Förstår muslimska kvinnor varför de inte ska bära burka nu?

Bild på ensamseglaren.

 

Det kan man kalla en verklig bedrift!

Jessica, 16, hemma efter rekordresan

Blev den yngsta någonsin som ensam seglat jorden runt

Jessica Watson, 16, hade en plan.

Att med sin sin klarrosa segelbåt bli den yngsta som någonsin seglat runt jorden.

I dag – efter sju ensamma månader till havs – anlöpte båten hamnen i Sydney.

Men hennes otroliga resa räknas inte som rekord.

Tidigt i morse svensk tid seglade Jessica Watson in sin klarrosa segelbåt, Ella's Pink Lady, i Sydney hamn, i hemlandet Australien. Hon möttes upp av ett hundratal motorbåtar och segelbåtar som hyllade henne den sista lilla biten av den fantastiska resan.

När hon klev i land möttes hon öronbedövande jubel och hade därmed avverkat 38 000 kilometer runt jorden på sju månader. Det gör henne till den yngsta personen någonsin som ensam har seglat jorden runt.

"Konstigt att gå i land"

– Det kommer kännas väldigt konstigt att gå i land och se båten från en annan vinkel, säger hon i en första intervju med australiska Channel 10.

Men något officiellt rekord kommer hon inte att få. Det beslutande organet, World Sailing Speed Record Council, godkänner inte resan eftersom Jessica är under 18.

Men det är ingen större förslut för Jessica. Den nuvarande rekordhållaren, brittiska Mike Perham, meddelar att han avsäger sig rekordet till Jessicas fördel.

"Uppfyllt en dröm"

– Jag är så lycklig. Men jag ser mig inte som en hjälte, jag är en vanlig tjej som kämpat för att uppfylla en dröm, sa Jessica på en presskonferens efter att ha stigit i land.

I dag väntas ett stort välkomstparty där bland andra den australiska premiärministern Kevin Rudd kommer att fira Jessica.

16-åringens resa har väckt stor uppmärksamhet världen över. Andra mer erfarna seglare har kritiserat både hennes föräldrar och sponsorer för de släppte iväg henne.

I Nederländerna tog myndigheterna över förmyndarskapet för en 13-årig flicka för att hindra henne från att ge sig ut på en liknande seglats.

Jag tror på oss, men det kommer ingen häst i år

Jag tror.
Jag tror på att vi kan bygga en värld där vi har respekt för varandras kultur och rätten att remixa, sampla och bygga vidare på den.
Jag tror på att vi kan skapa en miljö där alla fritt delar och hämtar kunskap, och där en fråga om eventuell rädsla för att bli spårade bara möts av ett förvånat "hur menar du nu?".
Jag tror på att vi kan bygga ett samhälle där man aldrig behöver fundera vem som lyssnar innan man börjar prata om kontroversiell politik. (Så är det redan i Sverige.)
Jag tror på att vi kan utnyttja demokratin som den fungerar i Sverige idag för att åstadkomma de här förändringarna. Ett steg i taget.
Jag tror på att vårt hack -- vårt parlamentariska hack -- är tillräckligt fokuserat för att åstadkomma det. Vi kan inte rädda hela världen, göra demokratin i Sverige till ett gyllene föredöme eller åstadkomma fred i Mellanöstern. Det är inte heller vårt mål. Vårt mål är att rädda integriteten, kulturen och kunskapen. Att rädda dem åt alla.
Och jag tror dessutom att vi kan skapa en bättre värld genom att nå våra mål.
Men för det krävs det att vi pratar om varför vi vill nå de här målen, och att vi pratar med våra vänner, kollegor och bekanta. Det krävs att var och en av oss pratar, pratar, pratar.
Jag vet att det är lätt att känna sig svårmotiverad just nu eftersom vi uppelver oss synas ganska lite i media. Men då glömmer man hur det var före EU-valet. Vi blev otroligt bortskämda med all uppmärksamhet vi fick efter det valet, och kände att resten skulle gå på en räkmacka.
Rick Falkvinge  söndag  den 9 maj 2010